fredag 21 september 2012

#239 - Rain Man

Original titel: Rain Man
Svensk titel: Rain Man
Land: USA
Längd: 133 min
År: 1988
Regissör: Barry Levinson

Hjärtlösa Charlie Babbitt (Tom Curise) förväntar sig en del av arvet efter sin avlägsna döda far. Men Raymond (Dustin Hoffman), hans institutionaliserade äldre bror, en bror han hittills varit ovetandes om, ärver hela förmögenheten. Raymond är autistisk med en begränsad mental förmåga inom vissa områden men med en genialisk gåva inom andra. När Charlie kidnappar Raymond, får de under resan tillbaka till Los Angeles lära sig en läxa om livet.



Denna film är inte i sig sådär jätte imponerande om man tittar på den tekniska biten, eller det är inget som sticker ut iallafall. Men om vi går in på historien som utspelar sig så blir filmen väldigt djup och mäktig. Mäktig i det sammanhanget att det finns så mycket mer i denna filmen som man kan känna såhär i efterhand, men som inte kom fram riktigt när man såg den. Sådant tycker jag är riktigt coolt. Personligen känner jag att jag hade velat ha en bättre avslutning på filmen, dock drar inte det ner mitt betyg på denna film.

Dustin Hoffman briljerar med sitt skådespel som autistisk. Det är sjukt trovärdigt spelat och jag förstår verkligen inte hur man kan lyckas få det så trovärdigt utan att spela över åt något håll (kan ju säga att jag är lika fascinerad varje gång  jag tittar på Gökboet (1975) över de trovärdiga insatserna som patienter på mentalsjukhuset). Tom Cruise gjorde nog också en ganska så bra insats ändå får jag tycka. Såhär i efterhand. Även om jag kan tycka att hans karaktär inte är någon person som jag kunde relatera mig till så var det nog ändå något som gav mig intryck då jag ändrar min åsikt om Charlie Babbitt under fördjupningen i filmens gång.

Dramat i filmen känns egentligen helt sjukt att Levinson lyckats få fram. Som bok (om det finns någon som denna film är baserad på vet jag inte) kan jag förstå att detta kan bli hur bra som helst. Däremot i ett filmsammanhang är det väldigt komplex i den utsträckningen att det är väldigt invecklat att få fram vissa typer av känslor/uttryck/tankar som blir så tydliga att det når fram hela vägen. Rain Man fick mig iallafall att tänka till lite. Det var en väldigt intressant film att se och jag hyllar åter denna bok för den fantastiska möjlighet att få se roliga, intressanta och grymma filmer som man KANSKE inte hade tänkt på att se annars!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar