lördag 12 januari 2013

#251 - The Night of the Hunter


Engelsk titel: The Night of the Hunter
Svensk titel: Trasdockan
Land: USA
Längd: 88 min
År: 1955
Regissör: Charles Gregory

Familjefadern Ben Harper (Peter Graves) rånar en bank på en stor summa pengar men får polisen efter sig. Innan han blir arresterad hinner han gömma bytet på ett listigt ställe och får sin lilla dotter och son att lova att inte avslöja hemligheten för någon. I fängelset råkar dock Harper själv nämna bytet för den fängslade predikanten Harry Powell (Robert Mitchum). Powell är en farlig sol-och-vårare och en riktigt ful fisk. När han kommer ut ur fängelset så ger han sig genast av till Harpers familj för att under falska förespeglingar försöka nästla sig in där och hitta pengarna, och han låter ingenting stå i sin väg.


Storyn till denna film-noir film är i klassiskt stuk med en hård och mörk historia som igång berättelsen. Tråkigt nog kände jag att manuset rörde till filmen redan ifrån start. En ointressant början fick mig att tappa intresse väldigt fort och jag förstod inte riktigt hur man skulle kunna lyckas bära upp detta. Otroligt nog när väl när Harry Powell kommer hem till Harper's familj så får filmen en grym vändning. Filmen kommer igång på allvar och det blir riktigt, riktigt bra. Bitvis.. Jag tycker det är otroligt tråkigt att de scener som inte är helt förknippade med grundhistorien blir bara till spillo och ENBART utfyllnadsbilder utan innehåll.

Hade filmen haft en genomgående röd tråd och man hade lagt mer fokus på manus/story hade detta lätt kunnat bli en riktigt gastkramande thriller! Då man även har en "religions-touch" över hela filmen (då Powell är präst) så hade det kunnat bli en skön twist, men ju längre in i filmen man kommer så blir det mer och mer övertydligt och en irriterande känsla istället. Slutet på denna film vill jag inte kommentera då det var riktigt dåligt till denna filmen vilket drar ner mitt betyg som jag satte på den. Strukturen i filmen blev för kass då intresset dimper ner i avgrunden när det inte är spännande, vilket var tråkigt då filmen verkligen hade sina klimax-toppar när det var bra!

Överlag finns det inte så mycket mer att påpeka i denna film. Inga jätte prestationer ifrån någon av skådespelarna och på den tekniska biten var det ganska basic. Hade inte slutet floppat så extremt hade det fortsatt kunna vara en skön rulle då den har sina stunder som är bra, och då är var det riktigt bra.

söndag 6 januari 2013

#250 - The Purple Rose of Cairo

Engelsk titel: The Purple Rose of Cairo
Svensk titel: Kairos Röda Ros
Land: USA
Längd: 84 min
År: 1985
Regissör: Woody Allen

Cecilia (Mia Farrow), en gift men ensam kvinna går varje dag på bio och drömmer sig bort. En vacker dag går hjälten ut från filmen och in i verkligheten..



Detta är egentligen ingen speciell film utifrån mycket annat som man sett, men det som jag älskar med denna film är att den visar på att det ibland räcker med det lilla för att få ihop en skruvad och (delvis) unik film som håller hela vägen! Jag verkligen njöt från första minut till sista och detta är verkligen den allra bästa film jag sett ifrån Allen, av de få som jag sett. Genialt!

Jag vill inte säga för mycket om filmen mer än vad som redan står i handlingen då det är svårt att beskriva de händelser som sker i berättelsen. Dock kan jag konstatera att det är en grym hyllning till filmkonsten och visar på hur mycket film verkligen kan påverka vissa människor. Personligen kunde jag relatera till mycket i vissa uttryck hos karaktären Cecilia (som spelas av Mia Farrow som gör filmens bästa prestation!). Den fick mig också att tänka på Martin Scorsese's Hugo (2011), fast på ett helt annat sätt.

En grymt rolig och intressant film som jag verkligen kan rekommendera till alla. Och även om jag inte vill säga för mycket så måste jag bara spoila med att: Det är inte varje dag man ser en karaktär i en film prata till publiken i biosalongen och sen dessutom kommer ut ur bilden och rymmer iväg med en kvinna. Inte nog med att det blir intressant, den komiska biten kommer när resten av karaktärerna i filmen blir irriterade på att han försvinner. Biopubliken blir irriterade över att det inte händer något i filmen och kräver sina pengar tillbaka då dom inte finner det intressant att titta på ett gäng karaktärer som sitter i bioduken och inväntar den saknade karaktären.. Något som bigbrother borde ha anammat INNAN den skiten (och liknande program) drog igång!